Växter som liknar varandra

Ramslök, liljekonvalj och hösttidlösning

Den farligaste förväxlingen i svensk natur. Alla tre har breda, avlånga gröna blad i tät matta tidigt på våren:

• Ramslök (Allium ursinum) — ätlig, och den enda av de tre som ger tydlig vitlöksdoft när du gnuggar ett blad mellan fingrarna. Bladen sitter i en stjälk som är halvcirkelformad i genomskärning, och undersidan är mattare grön.
• Liljekonvalj (Convallaria majalis) — giftig. Bladen är vanligen två, sitter på en gemensam stjälk som är rund i genomskärning, och undersidan är blankt grön. Blir blommorna klockor i ett ensidigt klaser, är saken avgjord.
• Hösttidlösning (Colchicum autumnale) — dödligt giftig (kolchicin). Bladen är bredare, mer upprätta och glansiga, utan stjälkbildning, och den blommar först på hösten utan blad. Vuxna, brett upprätta blad i en ramslöksmatta ska alltid väcka misstanke.

Dofttestet är avgörande — men bara tillsammans med de andra kännetecknen. En ramslök som inte luktar vitlök när du gnuggar bladet är ingen ramslök.

Kirskål, hundloka och vildpersilja

Kirskål plockas av många som spenatersättning. Bladen liknar två mycket giftiga skärmblommor:

• Kirskål (Aegopodium podagraria) — ätlig. Bladen är trekantiga, uddiga och sågade, och doftar svagt av selleri. Blommar med vit, flack skärm i juni–juli.
• Hundloka (Conium maculatum) — dödligt giftig. Rödfläckad stjälk är det tydligaste tecknet, men bladen är mycket lika kirskålens och unga plantor kan sakna fläckar. Doftar unket-musigt, aldrig selleri.
• Vildpersilja (Aethusa cynapium) — giftig. Liknar persilja, men undersidan av bladen är blankt grön och den har hängande, vita knippen under blomställningen.

Blåbärsblad och liljekonvaljblad

Liljekonvaljens blad är förvillande lika blåbärsplantans, särskilt tidigt innan bären kommit. Skillnaden: blåbärsbladen sitter på kvistar och är fint sågade i kanten med lite luddig undersida, medan liljekonvaljbladen sitter direkt från jorden i en tät matta och har helbräddad kant.

Ofarliga men förvirrande par

• Monstera och philodendron — båda har flikiga blad och hör till samma familj, delar egenskaper och är båda giftiga för husdjur. Att modellen säger "philodendron" när du har en monstera är ett släktfel, inte ett artfel.
• Alsikeklöver och vitklöver — blomhuvudena är nästan identiska i vitt och rosa, men alsikeklövern har upprätt stjälk och runda, helt gröna småblad, medan vitklövern kryper längs marken och oftast har ett ljust V-tecken på småbladen.
• Körvel och hundkäx — i skördade ängar och vägkanter; doftskillnaden är starkast (körvel anis, hundkäx inget anisdoft).

Så gör du när du är osäker

1. Gnugga ett blad och lukta. Doft slår utseende vid de flesta bladförväxlingar.
2. Titta på undersidan. Blankt eller matt, luddet eller inte, är ofta den avgörande detaljen.
3. Skär en stjälk. Rund, halvcirkelformad, fylld eller ihålig.
4. Se hela växten — blomställning och blad i sammanhang.
5. Fråga någon som kan eller skicka in fyndet till en botanisk förening. Är det mat: låt bli.

Verktyget här på plants.rostad.cc är byggt för samma sak: det visar två oberoende modellers förslag och deras konfidens. Är de oense om en lookalike-art ska du lita på din egen undersökning — inte på den mest självsäkra av de två. Se även giftiga växter för katter.